Klockan är 01:20 här, och det kan ju tyckas sent för en del. Dock inte här i Argentina där man kan se gamla par sitta på uteserveringarna och äta grillat till en bra bit efter tre och ibland fyra på morgonen...Så det är alltså fortfarande bara seneftermiddag, egentligen.
I förrgår lagade jag "indiskt", att hitta ingredienserna till detta blev något av en utmaning. De flesta "supermercados" här är nämligen ganska enformigt utformade, kan dock tänka mig att till exempel italienare alltid hittar vad de behöver. Det finns en gång med enbart pasta, sju åtta olika märken av varje sort, en gång med kex och kakor, oändligt många märken av varje sort, en gång med mjölkprodukter och en gång med vin. Thats it. Nästan, det finns grönsaksdisk och köttdisk också, men ska man ha tag i till exempel fresh coriander så får man bege sig till stans kinesiska stadsdel, även Buenos Aires har en Chinatown. Ja, eller det är kanske mer en Chinastreet, eller Chinablock...ja när jag tänker efter så var det nog bara en person i en butik som påminde lite om nån som kanske var släkt på långt håll med nån från Asien...men det kändes i alla fall som jag helt plötsligt befann mig i Asien. Jag åt lite nudlar där, och blev påmind om att kineser som äter med pinnar inte är rädda för att sörpla och vara allmänt ljudliga under dinerandet. Eller jag kanske egentligen ska uttrycka mig matematiskt, det är ju trots allt ganska dumt att dra en miljard människor över samma kam: I Buenos Aires finns det åtminstone en person med kinesiskt utseende som vid åtminstone ett tillfälle sörplade i en nivå som åtminstone Jens vid det tillfället uppfattade som hög och obehaglig.
I söndags testade jag stans nattklubbsliv med ett besök på Bahrein, en klubb med inriktning på elektronisk musik för trendig ungdom. Socialstyrelsen hade inte varit där och kontrollerat ljudnivån. Däremot fanns där rikligt med anabola-killar som rörde sig så där klassiskt buffligt som bara anabola-killar kan göra. Nåväl, det var trots allt ganska kul där.
Idag köpte jag bussbiljett för att på onsdag bege mig till Jujuy som jag tidigare nämnt. Det kommer bli riktigt bra tror jag. Regionen innehåller mycket kvarlämningar från Inca-riket, en ravin som finns på världsarvslistan och en plats där bergen har sju färger. Jag känner för lite berg nu helt enkelt, staden börjar bli väl bullrig. Det blir lite höghöjdsträning också på köpet då en del platser ligger på 4000m höjd. Jag tänkte vara där mellan en och två veckor beroende på väder och humör.
Ett ord om argentinsk TV: Med undantag för ikväll då de visade Goodbye Lenin som ju är en fantastisk film så är argentinsk TV helt galet dålig. Programmen följer till exempel temat "fem personer pratar om en intervju mellan två personer som alltid är en tjock farbror och en lyxförpackad blondin". Sen är det ett tiosekunders nyhetsinslag om en mindre naturkatastrof eller kris, för att följas av fem minuter av rapportering från fröken Bikini i Mar Del Plata (semesterstad vid havet). Men det kanske är bra att det är dålig TV, det är ju inte för att sitta framför dumburken som jag är här.
Annars är det "som vanligt" här, hunden skäller, den ena katten är passionerat förälskad i mina skor och jag hankar mig fram med cowboyspanskan. Hasta luego!
I förrgår lagade jag "indiskt", att hitta ingredienserna till detta blev något av en utmaning. De flesta "supermercados" här är nämligen ganska enformigt utformade, kan dock tänka mig att till exempel italienare alltid hittar vad de behöver. Det finns en gång med enbart pasta, sju åtta olika märken av varje sort, en gång med kex och kakor, oändligt många märken av varje sort, en gång med mjölkprodukter och en gång med vin. Thats it. Nästan, det finns grönsaksdisk och köttdisk också, men ska man ha tag i till exempel fresh coriander så får man bege sig till stans kinesiska stadsdel, även Buenos Aires har en Chinatown. Ja, eller det är kanske mer en Chinastreet, eller Chinablock...ja när jag tänker efter så var det nog bara en person i en butik som påminde lite om nån som kanske var släkt på långt håll med nån från Asien...men det kändes i alla fall som jag helt plötsligt befann mig i Asien. Jag åt lite nudlar där, och blev påmind om att kineser som äter med pinnar inte är rädda för att sörpla och vara allmänt ljudliga under dinerandet. Eller jag kanske egentligen ska uttrycka mig matematiskt, det är ju trots allt ganska dumt att dra en miljard människor över samma kam: I Buenos Aires finns det åtminstone en person med kinesiskt utseende som vid åtminstone ett tillfälle sörplade i en nivå som åtminstone Jens vid det tillfället uppfattade som hög och obehaglig.
I söndags testade jag stans nattklubbsliv med ett besök på Bahrein, en klubb med inriktning på elektronisk musik för trendig ungdom. Socialstyrelsen hade inte varit där och kontrollerat ljudnivån. Däremot fanns där rikligt med anabola-killar som rörde sig så där klassiskt buffligt som bara anabola-killar kan göra. Nåväl, det var trots allt ganska kul där.
Idag köpte jag bussbiljett för att på onsdag bege mig till Jujuy som jag tidigare nämnt. Det kommer bli riktigt bra tror jag. Regionen innehåller mycket kvarlämningar från Inca-riket, en ravin som finns på världsarvslistan och en plats där bergen har sju färger. Jag känner för lite berg nu helt enkelt, staden börjar bli väl bullrig. Det blir lite höghöjdsträning också på köpet då en del platser ligger på 4000m höjd. Jag tänkte vara där mellan en och två veckor beroende på väder och humör.
Ett ord om argentinsk TV: Med undantag för ikväll då de visade Goodbye Lenin som ju är en fantastisk film så är argentinsk TV helt galet dålig. Programmen följer till exempel temat "fem personer pratar om en intervju mellan två personer som alltid är en tjock farbror och en lyxförpackad blondin". Sen är det ett tiosekunders nyhetsinslag om en mindre naturkatastrof eller kris, för att följas av fem minuter av rapportering från fröken Bikini i Mar Del Plata (semesterstad vid havet). Men det kanske är bra att det är dålig TV, det är ju inte för att sitta framför dumburken som jag är här.
Annars är det "som vanligt" här, hunden skäller, den ena katten är passionerat förälskad i mina skor och jag hankar mig fram med cowboyspanskan. Hasta luego!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar